Dagen efter hejdåfesten och dagen innan jag skulle flytta började med att jag mådde ganska så dåligt.. Jag behövde dessutom uträtta en del ärenden så morgonen kändes ju sådär. Men alla skulle till skolan så det var bara för mig att ta mig upp ur sängen och få igång dagen. Så småningom gick det ganska bra vilket var skönt!
 
Under dagen kände jag så mycket lycka inombords så jag kunde spricka. Gick runt och gjorde alla ärenden med ett stort leende på läpparna, så folk tittade på mig från alla håll. Hade såklart även min "New York City" tröja på mig. Samtidigt som jag var sååå glad och lycklig över att söndagen var en av de bästa dagarna någonsin, så var jag lite fundersam över att folk inte riktigt hade tid för mig min sista dag i stan. Men inte så mycket mer om det, Zack ville jättegärna ta ut mig på en glass-dejt (Zack är Danielles pojkvän och min kompis så tro inget annat!) på kvällen så jag hade det att se fram emot. Försökte planera hur jag skulle flytta alla mina grejer från tjejerna till Maria där jag skulle sova min sista natt, men ingen hjälpte till så jag lämnade det o-löst.
 
Träffade Zack och skulle sen vidare till Kelly vid 8 för en sista drink hos henne. Zack gick med mig hela vägen dit, och jag tänkte att han var lite väl överbeskyddande. Messade Sylvia som skulle möta mig där men hon svarade inte så jag bestämde mig för att gå upp. Hälsade på dörrvakten och fortsatte till hissen.
 
När jag till sist plingade på Kellys dörr öppnade hon mitt bland massa serpentiner och jag tänkte att "åh vad fint hon gjort för bara en drink" och så plötsligt hoppade dom fram, alla mina bästa kompisar och skrev såklart SURPRISEEEE!!!  Jag hamnade i chock-tillstånd och tappade allt jag hade i händerna och började gråta samtidigt. Snacka om underbara tjejer!! Dom hade undvikit mig med flit för att inte försäga sig och för att jag skulle känna mig lite övergiven. Så här hade dom alltså planerat världens hejdåmiddag med drinkar, snacks, mat, ballonger och bäst av allt - mina bästa tjejer!!! Alla våra intern-skämt samlade i skrift på väggen, maten Amerika-inspirerad och en krona trycktes på mitt huvud. Kan nog inte beskriva med ord vad jag kände då. Så mycket kärlek.
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej